På min tid i 8-10års åldern visste man att man inte var CP trots att man kunde bli kallad det både en och två gånger om dan. Min mamma hade inte en susning om att jag sa till Helene med det feta håret att hon kunde starta en smörfabrik.
Jag kan inte minnas att det kallades till krisföräldramöten ang hur man på ett rättvist sätt skulle dela in lagen på fotbollsplanen.
Inte ofta var det någon som talade om att alla måste få vara med och leka.
Hemliga klubbar var tillåtet.
När det blev slagsmål på skolgården kom en myndig vuxen och lyfte bort bråkstakarna i nackskinnet. Man visste att man inte sparkar på nån som ligger.
Den värsta kränkningen var när Håkan Kahm påpekade högt att jag hade jeans från Epa.
På min tid i 16-17års åldern visste man inte precis varför Tyskland valde att anfalla Ryssland men man visste exakt vilken "gubbe" som var den bäste langaren.
Man visste inte precis hur många procentenheter räntan väntas stiga men väl hur många procent alkohol en lemongin flaska innehöll.
På min tid visste inte föräldrarna att de engelska fraserna deras barn lärde sig på språkresan var Can I have a baccardi and coke? och Do you have a cigarette?
Man satt inte helgerna igenom och funderade på vilka meritpoäng som eventuellt behövdes för att överhuvudtaget kunna få ett jobb i framtiden.
Kan inte minnas att jag frivilligt läste "på västfronten intet nytt" för att få bättre betyg i SO (OÄ) Däremot läste jag med glädje böcker som Kram och Puss för att få större framgång hos killarna.
Jag vet inte om det var bättre förr men annorlunda var det iallafall.
