fredag 25 mars 2011

Att fatta rätt beslut

När sonen som varit sjuk och därmed totalt aptitlös nu i en vecka kom på att Våffeldagen var här och att han minsann var vrålhungrig på just våfflor och just nu.Då kunde jag inte nog fort komma iväg till Ica butiken.
Mormors gamla våffeljärn gräddade sin sista våffa förra året.
Kånkar på dubbeljärn och drar mosig son till mejerihyllan för smörinköp.
Smörhyllan blockeras av en söt liten tant som desperat söker min kontakt.
Hon håller i sin högra hand arlas smörpaket med en ko på och Icas smörpaket utan ko på i den vänstra.

-Ja,ja vet inte alls vilket jag ska välja nu. Det här känner jag ju igen (högra paketet) men det här är nytt (vänstra paketet).Ja, det här är ju tre kronor billigare förstås (vänstra paketet) fast det här känner jag ju igen (högra paketet). Det här är det 80% fett i och det andra 81%.
Det är ju ingen större skillnad egentligen men ändå en skillnad.
Jag handlar helst på Liedl där har de billigt smör men jag kommer ju inte dit längre för jag orkar inte riktigt gå så långt.
Jag har ingen färdtjänst heller för så dålig är jag ju inte.
Där på liedl, där har de bra saker du! De har mazariner i 4-pack nej förresten jag tror bestämt det är 6-pack.
De har många kostiga saker där också, sånt man aldrig sett och inte vet man vad det innehåller heller för det står ju bara på tyska.
Det är dåligt med personal att fråga där faktiskt.
Fast jag tycker om liedl ändå.
Men det är klart att om jag ska åka kommunalt dit då kostar det ju 15kronor bara att resa.

Hon lägger tillbaka smörpaketen igen och säger - Jag har ju förstås kvar smör hemma så jag kanske inte behöver köpa nåt ändå.
Manfred ser ut som han ska svimma av hunger och vill bara hem till våfflorna.
Jag tar ett kolöst paket från hyllan och lägger i min korg och säger att jag brukar köpa det här och att jag tycker att det är lika bra som det andra om än inte lika snygg förpackning.
Det är ju trots allt 3 kronor billigare. Tanten står kvar och ser fundersam ut.
Jag och Manfred fastnar vid dvd hyllan nära kassan och jag hör en liten andfådd röst bakom min rygg pipa
-Jag tog samma som du. Tack så mycket för hjälpen.
Jag tänker att det ska bli skönt när man har så mycket tid över att man kan ägna 10minuter åt att välja vilket smör man ska köpa.
Länge leve tantåldern

måndag 21 mars 2011


Min inkorg är till brädden fylld med mail från de engegerade föräldrarna i klass3 på en södermalmsskola. Tråden går under ämnet MAKTLEKAR och startade med ett meddelande om att en förälder hört att det förekommit den typen av lekar där man (ett barn) i detta fall betalat eller lovat betala någon (ett annat barn) för en tjänst tex att hämta en jacka eller bära en väska. Jag läser: "Det låter fruktansvärt med att kräva betalning för utfärda tjänster" och "Sedan kan betalningen ibland utebli och när det är killarna som inte får betalt blir det bråk”.
Många föräldrar passar också på att fläka ut sina barns allehanda besvär såsom magproblem och huvuvärk pga av helt andra anledningar än dessa "lekar" vilka deras barn aldrig sett, hört om eller deltagit i.

Tro mig (ni som känner mig gör det och ni andra får helt enkelt lita på att det är så)när jag skriver att jag helt är med på att Maktlekar måste stoppas till varje pris men med risk för att generalisera kan jag ändå inte undvika att göra en reflektion.
Flera av dessa höginkomsttagar föräldrar köper dagligen tjänster för pengar: Linas matkasse, Charlies änglar, städ och PT. Barn gör som man gör inte som man säger, liksom.

Jag läser vidare bland mejlen.
Spaltmeter efter spaltmeter med olika förslag om hur vi ska handskas med denna problematik.
Jag känner mig skyldig att göra ett klokt och pedagogiskt uttalande men är rädd för att mitt kanske latenta Tourettessyndrom ska slå till och att jag råkar skriva:

Jag tycker vi skickar inkasso eller i värsta fall en torped på de barnen som inte betalar för tjänsten de fått utförd.