Postboxen fylls sedan en tid tillbaka med, till målsman adresserade från olika församlingar inom svenska kyrkan, avsända brev.
Hypade fyrfärgsluntor med cool layout, snygga bilder på vackra skrattande tonåringar och ett digert programutbud. Ett axplock: Konfirmation med båtäventyr på Gotland, Fotbollskonfirmation eller skidläger i Järvsö.
Alltså fram tills dessa lockelser börjat dimpa ner har jag nöjsamt närt en Ateist vid min barm. Idag fjorton år- "Men mamma, kolla vad billigt 750 kr till fjällen för allt, åh du typ man måste inte gå fram, man kan faktiskt hoppa av innan själva dopgrejen (varken gud eller den helige anden var med vid hennes namngivning) och konfirmeringen. Jag lägger ihop ett och ett och tror mig förstå att det pratats i hemmen efter föräldramöte igår där ämnet konfirmation kom upp som övrig fråga. Undrar vilken av föräldrarnas argument som bäst gjorde reklam för konfimation? Kan det vara P`s mamma som tyckte att det faktiskt kunde vara bra med lite etik och moral för hennes ganska strulige son eller A`s mor som hade sitt eget lilla hångelminne med konfirmandlägersledaren.. Själv minns jag min egen läsning inför konfirmationen som rätt trist.Varken pjäxor eller äventyr med några få undantag av lässtunderna i gamla testamentet som var rätt spännande. Minns att prästkvinnan var rätt ful.
Vad som fick mig att inte gå fram när det begav sig var följande: Ej döpt (tanken på vuxendop får mig fortfarande att rodna), Min mamma levde i största synd på de flesta vis (därmed även jag), Är vattuman (tror på vetenskap i större grad) och det faktum att jag förmodligen fått en fnysning snarare än en moppe som gåva.
Kanske var jag för rädd att bryta familjemönster också lite grand tänker jag nu. Bör jag kanske låta O hitta sitt egna moraliska hångelforum där hon kan vara helt säker på att inte behöva stöta på mig.
Hon lär ju ha svårt att unvika konfrontation på Bluemoonbar:-)
8 kommentarer:
i min församling sjöng vi gospel och den manlige prästen hade örhänge och långt hår. Kören leddes av aerobicsinstruktören kickan med kort skinnkjol och höga klackar.
Jag älskade det.
Lagom till konfirmation flyttade vi (som vanligt och i vild panik) till landet. Där fanns en bergmansk prälle som slog sitt störda barn och höll domedagspredikningar om helvetet. Jag sket i att konfirmera mig.
Dessutom var min mor måttligt förtjust i mina religiösa eskapader och straff, snarare än presenter, antyddes vid eventuell konfa...
Torgny:Ha Ha Våra mammor.. Inte som andra mammor?!
Mina barn är inte döpta, jag är inte gift men döpt och konfad. Jag hade också cool präst som berättade spökhistorier så håret reste sig.
Disa kom hem en dag i åttan och sa att hon tänkte börja på musikkonfagrupp. Hon döpte sig i fransig jeanskjol och fred perrytröja och highheels. Sen skrålade och sjöng hon rocklåtar så taket lyfte sig... och sen var det konfirmation. Sen har inget mer hänt. Men, jag tror att hon träffade rätt mycket roliga kompisar under konfirmationstiden, som fortfarande finns kvar. Det är ju ett klart plus!
Ps.
Torgnysdotter: Kan Kickan sjunga? Var det hennes föräldrar som var missionärer?
Först och främst gillar jag förklaringen: "Jag är vattuman, så jag tror på vetenskap i högre grad." I övrigt är det klart flickan ska ha ett konfaläger. Hon är i sin bästa åsiktsålder och religionen piskar igång en massa spännande diskussioner. Eller som min mormor sa: "Vet du inget om kristendomen, som är Sveriges grundsten, så kommer du varken kunna förstå litteratur, konst eller annan kultur senare i livet". Oavsett vad man anser, är det bra att veta vad man inte tycker. Kort sagt, det hör till allmänbildningen.
Ok på plussidan: ev höga klackar (vilket är snyggt),sång och musik, spökhistorier, coola kompisar och att lära sig att inte tycka att gud bestämmer.
Torgny: Tror du att du tänker låta Johan konfas?
My: Har försstått att det blivit folk av Disa trots konfad det var nog franskjolens förtjänst:-)
Michanek: Har aldrig vetat varför jag inte förstår mig på konst men du har nu gett mig förklaringen. Ingen konfirmation ingen Picasso
Åh fan. Jag sket i det blå skåpet, den där jävla impulsiviteten ställer till det. Om jag säger så här då: Jag är emot sekter och friskolor för att jag tycker det är föräldrars skyldighet att servera hela smörgåsbordet. Hajaru?
my: det stämmer fint.
li.te: klart grabben ska konfirmeras! Han får även gå med i face book och till och med börja golfa. Sekter/nätverk är framtiden!
Skicka en kommentar